Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

funktionshinder, handikapp, skylt

Foto: Unigram

Den nya konventionen hör till de centrala internationella konventionerna om mänskliga rättigheter, men den innebär i sig inga nya rättigheter utan har kommit till för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta sina mänskliga rättigheter.

Läs mer om FN:s arbete för personer med funktionsnedsättning

FN är en stor organisation som arbetar med många olika verktyg. Det gäller även handikappfrågorna. FN:s standardregler för funktionshindrade är 22 till antalet och uttrycker tydliga principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar på olika samhällsområden.

Mannen bakom propositionen

Lars Grönvall författare av prop mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Lars Grönwall är mannen bakom arbetet med propositionen som är nödvändig för att också Sverige ska kunna ratificera konventionen.

 

Konventionen antogs av FN:s generalförsamling den 13 december 2006 och öppnades för undertecknande den 30 mars 2007. Den undertecknades då av 82 länder, däribland Sverige. Sedan dess har konventionen undertecknats av ytterligare ett stort antal länder.

Konventionens syfte är att stärka skyddet av de mänskliga rättigheter som funktionshindrade har enligt de konventioner som redan finns. Den fokuserar på icke-diskriminering och listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Konventionen utgör en fortsättning på arbetet inom FN för att få till stånd internationella regler om personer med funktionsnedsättnings rätt till delaktighet och jämlikhet. Den nya konventionen tillhör de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter men skapar inte i sig några nya rättigheter, eftersom personer med funktionshinder självklart åtnjuter de mänskliga rättigheterna enligt de andra konventionerna samt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, utan har till syfte att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta sina mänskliga rättigheter.

Tilläggsprotokoll
Det frivilliga tilläggsprotokollet innebär att en stat kan välja att godkänna att enskilda personer eller grupper av personer har möjlighet att klaga till en övervakningskommitté om de anser att deras rättigheter kränkts.  
 

Genomförandet i Sverige
Sverige har mycket aktivt medverkat i FN:s arbete med att förhandla fram en konvention för att tillförsäkra de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. 

En utredning har tillsatts för att utröna om Sveriges myndighetsstruktur redan idag uppfyller konventionens krav på oberoende mekanismer för att främja och skydda respektive övervaka genomförandet av konventionen. Handisam har fått i uppdrag att tills vidare svara för uppgiften att främja och skydda genomförandet av konventionen.

Den 10 oktober 2008 presenterade den svenska regeringen en proposition (2008/08:29) om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning för riksdagen. Riksdagen sa ja till att Sverige ska tillträda konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Senast ändrat 2008-12-03

  • Integrations- och jämställdhetsdepartementet
  • 103 33 Stockholm
  • Utrikesdepartementet
  • 103 39 Stockholm
  • Telefon: 08-405 10 00