Europarådet
Europarådet bildades 1949 av tio likasinnade länder i Västeuropa, däribland Sverige. Andra världskrigets grymheter och erfarenheter av totalitära regimer hade skapat en insikt om behovet av försoning och samarbete för att värna demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Idag har Europarådet 47 medlemsländer.
Alla Europas stater förutom Vitryssland är i dag medlemmar i Europarådet. Europarådets huvuduppgifter är fortfarande desamma som när organisationen grundades 1949 av tio länder. Genom att värna individens rättigheter ska organisationen bidra till fred, stabilitet och säkerhet i Europa. Värt att notera är att Europarådet inte är en EU-institution. Däremot är mer än hälften av Europarådets medlemsländer också medlemmar i EU.
Europarådet i Strasbourg. Foto: Maria Jontén
Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) antogs år 1950. Konventionen innehöll från början enbart medborgerliga och politiska rättigheter men har därefter utökats med flera tilläggsprotokoll.
Europakonventionen är ett effektivt instrument för skyddet för mänskliga rättigheter. Kontrollen av hur konventionen efterlevs är unik tack vare den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen).
Europadomstolen
Europarådet är kanske mest känt för Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Det är till denna som enskilda personer i medlemsländerna kan klaga när de anser att det nationella rättsväsendet inte skyddat de mänskliga rättigheter som lagts fast i Europakonventionen för skydd av mänskliga rättigheter.
Ett stort problem som hotar att allvarligt försvaga detta skydd är den ökande tillströmningen av klagomål till Europadomstolen och det växande antal mål som domstolen har att hantera. För att komma till rätta med problemen pågår sedan länge ett reformarbete, som syftar till både att effektivisera övervakningssystemet och att få medlemsstaterna att fullt ut respektera sina åtaganden enligt Europakonventionen.
Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter
Europarådet har sedan 1999 en kommissarie för mänskliga rättigheter som arbetar med att höja medvetandet om och respekten för mänskliga rättigheter i EU:s medlemsstater. Nuvarande kommissarie är Nils Muiznieks från Lettland som efterträdde svensken Thomas Hammarberg.
Läs mer om Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter
Europeisk social stadga
Vid sidan om konventionen om mänskliga rättigheter utarbetade Europarådet 1961 en europeisk social stadga, som reviderades 1996. Den anger i rättighetsform bestämmelser om arbetsmarknadspolitik, arbetsvillkor, arbetarskydd, förenings- och förhandlingsrätt, socialförsäkring, familjepolitik med mera. Ländernas efterlevnad kontrolleras dels genom ett rapporteringssystem och dels genom en klagomålsmekanism, som vissa organisationer på det sociala området har rätt att använda för att ta tillvara sina medlemmars intressen.
Inom Europarådets ram har även antagits konventioner rörande bland annat migration, flyktingar, utlämning, terrorism, nationella minoriteter samt tortyr och annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
Läs mer om den europeiska sociala stadgan
Senast ändrat 2012-04-02
