FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter
Högkommissarie Pillay. Foto: OHCHR
Högkommissarien för mänskliga rättigheter inrättades av Generalförsamlingen 1993. Navanethem Pillay efterträdde hösten 2008 Louise Arbour på posten och är den femte högkommissarien i ordningen.
Högkommissarien har också ett eget kontor (OHCHR), ofta kallat MR-kontoret.
Vad gör högkommissarien?
Högkommissarien ska enligt mandatet förebygga MR-kränkningar, tillse respekt för samtliga mänskliga rättigheter och samordna FN:s verksamhet på området.
Högkommissarien för mänskliga rättigheter inrättades som ett resultat av världskonferensen om mänskliga rättigheter i Wien 1993. Syftet var att stärka FN:s kapacitet vad gäller mänskliga rättigheter.
Högkommissarien hälsades inte alldeles varmt välkommen av alla. Tvärtom upplevdes den av vissa länder som ett möjligt hot mot länders självbestämmanderätt eller den nationella suveräniteten. Det har därför varit viktigt ända sedan starten att tillse att högkommissarien hålls oberoende i förhållande till de kommittéer och andra organisationer där mänskliga rättigheter diskuteras inom FN har därför varit en röd tråd under åren för att successivt stärka och utveckla mandatet.
Högkommissariens betydelse
Under Kofi Annans tid som generalsekreterare för FN lades grunden för en mer framskjuten plats för högkommissarien och OHCHR inom FN men också för MR-frågornas betydelse i stort.
Kofi Annan gjorde en tydlig koppling mellan det säkerhetspolitiska arbetet och mänskliga rättigheter, genom att ange att respekt för mänskliga rättigheter krävs för att uppnå både säkerhet och utveckling. Det bidrog till att högkommissarien kunde flytta fram positionerna både vad gäller staters skyldighet att skydda sin befolkning från övergrepp ("responsibility to protect") och ambitionen att mänskliga rättigheter ska genomsyra hela FN:s verksamhet. Arbour skrev på generalsekreterarens begäran en egen rapport om hur OHCHR ska arbeta med MR-frågor på marken och i övriga FN-systemet.
MR-kontoret
Högkommissarien har ett eget kontor, OHCHR, som organisatoriskt är en del av FN-sekretariatet men i stort sett fungerar som ett fristående organ. Undantaget är personalfrågor och kontorets budget, där kontoret är underställt generalförsamlingen (femte utskottet).
Svenska intressen och överväganden
Sverige har alltsedan högkommissariens post inrättades varit en av högkommissariens främsta stöd, både politiskt och finansiellt. Sverige är sedan 2004 den sjätte största givaren till kontoret. Vårt årliga stöd till OHCHR uppgick under 2007 till 41 miljoner SEK, varav 22 miljoner icke öronmärkta, vilket betyder att kontoret självt får bestämma ur pengarna ska användas. 2006 var vårt stöd 46 miljoner SEK.
Politiskt har Sverige verkat för ett starkt mandat med möjlighet att aktivt verka för att mänskliga rättigheter får ett större genomslag i FN:s arbete, både vad gäller bevarandet av internationell fred och säkerhet och i utvecklingsarbetet. Vi värnar om högkommissariens oberoende och integritet i förhållande till MR-rådet, och har stött Louise Arbour i hennes prioritering av implementering på marken och ett effektivare OHCHR i fält.
Senast ändrat 2010-05-20